Strukturell shopping

Jag funderar ofta på det här med prylar. Trots att jag har hur mycket som helst, av det mesta, finns det alltid något nytt som jag vill ha. Just nu är ekonomin lite ansträngd efter hästköpet, men jag kan ändå inte låta bli att googla efter snygga vinterkängor. Trots att jag faktiskt har ett par utmärkta vinterstövlar. Jag behöver inga kängor med snörning, men jag vill ha dem, för att de är snygga. Det är ju precis som det här med att hela garderoben är full med kläder, men att det ändå känns som att man ingenting har att ta på sig.

Den här shoppingen som vi ägnar oss åt, som för vissa är ett av de största intressena, den måste ju vara inlärd på något sätt? För ingen föds väl med ett brännande behov av att nätshoppa kängor? Jag tycker att jag är ganska medveten, men trots det har jag svårt att bryta beteendet. Det är roligt med nya och fina saker, det är lätt att gå på reklamens lockrop. Det är roligt att göra ”fynd”. Det som för mig skaver gällande de där fynden är att jag ofta undrar hur prylarna har producerats och av vem? Det som är billigt för mig kostar antagligen mycket för någon i andra änden av kedjan.

Ändå shoppar jag ju. Och jag undrar vem som vinner på att jag köper dyrare saker? När man köper mat så är det åtminstone lite enklare, närproducerat, ekologiskt och KRAV-märkt kostar kanske lite mer, men belastar jorden mindre. När det gäller kläder och prylar så är det svårare. Hur vet jag att det dyra märket produceras på ett schysstare sätt än det billiga?

Det talas ju om konsumentmakt. Jag tycker att det är ett bra och viktigt begrepp. Ändå fortsätter jag att billighetshandla. Vad är grejen med att veta att något är fel och ändå göra det? Det finns ju massor med sådana saker, som att man kör bil fast att man vet att det är dåligt för miljön. Jag är helt säker på att detta med shopping har mycket med struktur att göra, samtidigt som jag i detta fall också tycker att vi som individer har ett ansvar. Second hand är ju inte så dumt faktiskt 🙂

(PS. Jag ska till Ullared på onsdag…….)

Annonser

19 tecken på att jag har för många prylar?

Jag fick ett reklam-mejl med den här länken. Kan man bli ett proffs på att shoppa? Ett proffs på att köpa ännu fler saker?

Jag tänker så här: Varför ska (framför allt) kvinnor läras att jakten på de perfekta skorna är meningen med livet? Självklart för att skotillverkare och skobutiker behöver tjäna pengar, förstås. Men kanske också för att hindra oss från att göra viktigare saker? Då uppstår nästa fråga: vad är det som är viktigt och vem bestämmer det?

Jag tycker också att det är roligt att köpa nya saker, kläder, skor och hundleksaker 😉 Men jag skräms av att så mycket går ut på att få oss att konsumera så mycket som möjligt och att det finns så mycket pengar och olika intressen som styr vad vi konsumerar och vilken reklam som vi faller för. Jag har mer och mer börjat tänka att jag skulle vilja leva ett mindre prylfixerat liv. Ändå är det svårt, för på en och samma gång som jag kritiserar konsumtionssamhället så inser jag ju att jag är en del av det.

Jag går tillbaka till frågan om vad som är viktigt. Viktiga saker för mig är

  • att må bra psykiskt
  • att vara med människor som jag tycker om
  • min hund
  • hästar
  • vara utomhus/i naturen
  • känna att jag gör saker som är bra för både mig själv och för andra, till exempel föreningsengagemang

De flesta av dessa punkter har ganska lite med konsumtion att göra. Ändå inser jag att jag lever ett bekvämt liv och att det är det som jag är van vid. Jag konsumerar, utan att alltid tänka på att det viktiga i livet är något helt annat än att köpa saker. Hästintresset är ett förstås ett kostsamt intresse. På senare år har prylhysterin på det området slagit alla rekord, något som jag inte märkte lika tydligt när jag var yngre. Det kan vara svårt att stå emot, jag märker det själv. Jag är medveten om att ett visst märke på en pryl inte behöver betyda att den är bättre än någon annan, men det är som att ”vill ha-triggern” sätts igång av vissa saker.

Jag försöker sälja/ge bort prylar som jag inte använder. Det är skönt att rensa, att inte ha för många saker, även om jag inser att jag har otroligt mycket prylar, ändå. Att köpa saker via till exempel Blocket eller Tradera känns också bra, att kunna ta över något som någon annan inte längre behöver, istället för att alltid köpa nyproducerat.

Jag gillar att göra fynd, att hitta billiga saker. Vem gör inte det? Det finns ju till och med ett teveprogram om Ullared… Samtidigt gnager det dåliga samvetet, vem är det som har tillverkat den här billiga prylen och under vilka förhållanden? Hur påverkar min längtan efter en bra deal andra människors liv och miljön runt omkring oss? Som vanligt brinner det i min hjärna…

Hur tänker ni kring konsumtion och skulle ni säga att shopping är ett intresse, att jämställa med mitt intresse för hästar eller hundar? Själv vet jag inte riktigt vad jag tycker om det…