Det är bra att få bevis för vad ”alla” vet

Man kan tänka att det är en självklarhet att en arbetsmiljö med brister ökar risken för att de som arbetar i den blir sjuka. Ändå är det viktigt att sådana påståenden kan verifieras med hjälp av forskning. I kursen i personalekonomi som jag just nu läser har vi fått räkna på vad det kostar för en arbetsgivare att ha många korttidssjukskrivningar på arbetsplatsen. Det blir en hög summa om man räknar ihop alla kostnader. Då är det ändå bara det ekonomiska som man har räknat på, vad kostar det inte för den enskilde? För att kunna motivera för chefer och ledningsgrupper varför de ska satsa på personalutveckling och arbetsmiljö är det bra att det finns forskning och siffror att använda som bevis. Efter att ha läst in mig på området är det helt galet att tänka sig att det finns arbetsplatser som inte jobbar med friskvård, arbetsmiljö och personalvård. Det är ju ändå inte helt ovanligt.

För mig handlar det om att hitta långsiktighet istället för kortsiktiga lösningar. Jag är övertygad om att ett gott arbetsklimat på längre sikt är bra både för personalen och för organisationens ekonomi.

Arbetsmiljöns betydelse för symtom på depression och utmattningssyndrom

Slutsatser

SBU har gått igenom forskningsläget för samband mellan en lång rad faktorer i arbetsmiljön och depressionssymtom, respektive symtom på utmattningssyndrom. Det visar sig att forskningen främst varit inriktad på betydelsen av organisatoriska och psykosociala faktorer. Det finns vetenskapligt underlag för att följande gäller på gruppnivå:

  • Personer som upplever en arbetssituation med små möjligheter att påverka, i kombination med alltför höga krav, utvecklar mer depressionssymtom.
  • Personer som upplever bristande medmänskligt stöd i arbetsmiljön utvecklar mer symtom på depression och utmattningssyndrom än andra. De som upplever mobbning eller konflikter i sitt arbete utvecklar mer depressionssymtom än andra, men det går inte att avgöra om det finns något motsvarande samband för symtom på utmattningssyndrom.
  • Personer som upplever att de har pressande arbete eller en arbetssituation där belöningen upplevs som liten i förhållande till ansträngningen utvecklar mer symtom på depression och utmattningssyndrom än andra. Detta gäller även för dem som upplever osäkerhet i anställningen, t ex en oro för att arbetsplatsen ska läggas ner.
  • I vissa arbetsmiljöer har människor mindre besvär. Personer som upplever goda möjligheter till kontroll i det egna arbetet och de som upplever att de behandlas rättvist utvecklar mindre symtom på depression och utmattningssyndrom än andra.
  • Kvinnor och män med likartade arbetsvillkor utvecklar i lika hög grad depressionssymtom respektive symtom på utmattningssyndrom.
  • Kunskapssammanställningen visar att vi idag vet mycket om samband mellan arbetsmiljö och symtom på depression respektive utmattningssyndrom. Framtidens forskning bör framför allt inriktas mot interventionsstudier, dvs studier som följer långtidseffekter på denna typ av ohälsa efter vetenskapligt underbyggda arbetsmiljöinsatser.

Källa/läs mer

Annonser

Något om hälsokontroller

Börjar veckan med att läsa den här artikeln. Mycket intressant! Den beskriver alltså en rapport som menar att det inte finns några vetenskapliga bevis för att hälsoundersökningar för friska personer minskar sjukdomar eller dödsfall. Företag väljer ändå att göra undersökningarna, för att de tycker att det är ett bra erbjudande till medarbetarna. Detta trots att ett större fokus på arbetsmiljön antagligen skulle ha bättre effekt. Hälsoundersökningar för friska personer beskrivs i artikeln som ett slöseri med resurser.

Jag funderar på om detta skulle kunna appliceras på djur, förslagsvis hästar? Det finns ju de som regelbundet gör hälsokontroll av sina hästar, men har det effekt? Jag själv har aldrig gjort det. Jag tänker att det är viktigare att se till att regelbundet träna för en kunnig tränare, att variera arbetet, fodra med foder av god kvalitet och se till att hästen får möjlighet till återhämtning, än att träffa veterinär när hästen är till synes frisk.

Inom ridsporten finns det en mängd ”sanningar” som skiftar beroende på vem man pratar med. Det gäller så väl veterinärvård, som foder och alternativmedicin. Jag, som är en skeptiker, frågar mig alltid: vilka vetenskapliga belägg finns det för en viss uppfattning? Jag tycker också att man ska fråga sig vem det är som tjänar på en viss behandlingsmetod eller på en viss produkt. Det gäller att vara lite källkritisk. Ni vet det här med att om det verkar för bra för att vara sant, så är det ofta det också… 😉

När det gäller oss människor och läkarkontakt så har vi ju alltid möjlighet att säga ifrån och fråga om det är något som känns oklart eller fel. Hästarna är alltid utelämnade till vår välvilja. Därför är det om möjligt ännu viktigare att vara självkritisk, ställa frågor och analysera vilka behandlingar, fodertillskott och träningsmetoder som vi utsätter dem för.