Carla-planer

Än så länge har alltså jag och lilla grå hunnit med två tävlingar, Kalmar och Älmhult. Planen är nu att starta en 90-klass i Lammhult den 25 maj och sedan hoppa 90 och 1 meter på pay and jump i Älmhult den 27 maj.

(Varför finns det inte ett svenskt namn för pay and jump? Hoppa och betala? Betalhoppning?)

Sedan är tanken att hon och hagkompisen Casco går ut på bete första veckan i juni. Hon ska få några veckor ledigt, men sedan håller jag igång henne och rider som vanligt, fast hon går ute dygnet runt. Jag vill gärna göra några starter under sommaren, om det funkar med jobbet så vill jag rida Ljungbys sommarcup.

Tyvärr har det inte blivit några tillfällen att hoppträna för oss än, men det löser sig förhoppningsvis (hehe) framöver. Jag rider dressyr/markarbete varje eller varannan vecka för Sandra, än så länge behöver vi lägga mer fokus på det än på själva hoppningen känner jag.

I augusti åker vi på träningsläger till Robert och Klara Fritz i Gråbo utanför Göteborg. Sedan hoppas jag att vi är redo för att kunna rida lag i divison 2-hoppning i höst. Det går i 1 meter och 1,05.

Som ni ser så är det hopptävling som är i fokus i år. På sikt skulle jag vilja tävla dressyr också, men det får nog vänta till nästa år. Om jag blir tillräckligt modig så hade det varit jättekul att testa att hoppa terräng också, någon gång. Hon är ju ändå från Irland, fröken Carla, så hon borde gilla det.

IMG_3393

Tömkörning

Idag hjälpte Sandra mig med att tömköra Carla. Målet är att få lilla C att arbeta bättre med sin kropp, att aktivera bakbenen och att få henne att vinkla dem mer. Det lyckades bra! Hon är helt klart på rätt väg och nu jobbar vi vidare för att få henne ännu mer balanserad. Idag blev det tömkörning på fyrkanten så att hon fick stöd av väggen. Jag höll lite i tömmarna, men när jag stod bredvid och tittade så flinade jag mest. Tänk att hon är min alldeles egen häst, finaste Carla! ❤

Här är en halvtaskig mobilfilm från dagen:

 

Hopp och skutt

Idag var jag i Älmhult och hoppade två fina skolhästar. Det var hoppträning i stora ridhuset med alla möjliga roliga hinder. Jag fick först rida Harry och sedan Bamse.

HarryBamse
Bildkälla

Jag hade inte hoppat sedan i juni förra året… Kände mig därför en aning nervös när jag satt upp på Harry och han är lång och lite stel att rida, så jag fick honom inte så mycket mellan hjälperna som jag hade önskat. Hoppningen gick desto bättre, han var så snäll och vänlig och stöttade mig när jag gjorde fel eller inte riktigt orkade. När det var dags för pass nummer två hade nervositeten släppt och ersatts av trötthet… Bamse behövde lite hjälp med att få igång tempot, men inte heller honom lyckades jag få mellan hjälperna så mycket som jag hade önskat i framridningen. Hoppningen gick bra här också, han galopperade på så fint och frågan är bara vem av oss två som var mest andfådd på slutet… 😉 Det var jättesnällt att jag fick vara med och hoppa och jag är glad att jag fick två otittiga hästar, för det bjöds på både vattenmatta och kombinationer. Min ringrostiga hoppbalans hade inte blivit glad om jag fått rida svåra hästar.

Kul att vara igång med hoppningen lite! Längtar efter att få ta de första sprången med Carla.

Stackars blåggen!

Jag har verkligen försummat min drakblogg den senaste tiden. Dåligt av mig! Vad har jag då gjort istället för att sitta här och skriva mer eller mindre läsvärda inlägg? Varsågoda för summering:

  • Jag har ridit på min fina Carla gulle-häst. För två veckor sedan tränade vi för första gången sedan jag köpte henne och min ridfröken Sandra tyckte att C ser fräsch och fin ut! Jag fick öva på att rida på bakbenen mer för att få henne att jobba genom kroppen och få kontakt med bettet. Jag fick också flytta bogarna för att gymnastisera framdelen. Kommer att bli bra det här tror jag! Förra veckan travade vi lite bommar i ridhuset, C blev pigg och glad. Vi längtar båda efter att få hoppa!
  • Jag har pluggat på så mycket jag bara har orkat… Imorgon är det inlämning av en uppgift i arbetsrätt, jag borde alltså sitta och jobba med den nu. Arbetsrätt är den svåraste av kurserna som jag läser just nu. Nåväl, ska väl lyckas lösa detta på något vis 😉
  • I lördags hade jag hedersuppdraget som ordförande på Smålands DUS årsmöte. Det var finklädd årsgala på Teleborgs slott, så roligt att få vara delaktig! Jag saknar att vara ung i ridsporten, nu är jag mer halvgammal och frustrerad… Jag känner mig i alla fall stolt över att få vara ordförande och förklara svåra ord för ungdomarna, de blir väl förberedda om de vill ägna sig åt föreningsliv i framtiden.

Det var väl det viktigaste? Utöver dessa punkter har jag slösat tid framför dator och teve, hängt med goda vänner och jobbat lite. Som vanligt alltså! Inatt vaknade jag med hemskt ont i halsen, så nu har jag antagligen några lugna dagar framför mig. Får passa på att ta upp bloggandet alltså.

Markkänning

Igår när jag skulle rida min fina lilla häst så var det två gulliga små ponnyer i ridhuset. Den ena galopperade bakom oss när jag skrittade på långa tyglar och då lade Carla av ett ordentligt bocksprång. Jag tappade balansen och for i backen med en väldig duns, gav antagligen utslag på Richterskalan… Turligt nog uppstod inget värre än lite muskelömhet hos mig, men jag lärde mig en viktig läxa. Trots att jag har världens snällaste häst så måste jag vara uppmärksam på hennes reaktioner, precis som man måste med alla hästar. Hon hade tagit det lugnt i några dagar och stått i hagen utan att vilja röra sig så mycket på det isiga underlaget, så det var inte så konstigt att hon var pigg.

Efter att jag hade hoppat upp igen så kändes hon jättefin. Det är roligt att hon är så pigg och glad! En av tjejerna som var i ridhuset samtidigt sa att hon är fin, då blev jag glad 🙂 🙂 På fredag är det dags för första träningen sedan jag köpte henne, ska bli så kul!!

Carla 2012Gammal bild tagen av Emelie. Titta vad mörk lilla C var här!

Besök på Friends Arena

I helgen var jag på möte med Ridsportförbundet i Solna. Vi fick bland annat en rundtur på Friends Arena, eftersom det är där som Stockholm International Horse Show kommer att hållas från och med i år. Det är verkligen en häftig arena och jag tror inte att någon kommer att bli besviken. Bland annat blir mässdelen fem gånger större än vad den var när arrangemanget hölls på Globen. Det kommer fortsatt att bli mycket show med spännande nyheter som jag inte tänker spoila riktigt än… Det var smidigare att ta sig till arenan än jag trodde, så där kommer det inte heller att bli några problem. Sedan kan det ju diskuteras om en arena verkligen ”behövs”, men det är en annan historia.

Bjussar på några mobilbilder, bland annat från herrfotbollslandslagets omklädningsrum 🙂

IMG_3236 IMG_3238 IMG_3240 IMG_3242

”80 procent av ridningen sitter i huvudet!”

Titti skriver om mental träning på sin blogg och hon ställer också några frågor till läsarna. Gå gärna in och svara henne, jag tänker svara i det här inlägget!

När jag tänker på mental träning så är det (tyvärr) ganska fördomsfullt. Jag ser käcka typer som Mia Törnblom och Blondinbella framför mig, som säger att det är förbjudet att tänka negativt och som tror att deras sätt att se på världen går att applicera på alla andra människor. Det är alltså det första som dyker upp i mitt huvud. När jag börjar analysera det lite mer ingående så tror jag att jag skulle ha stor nytta av mental träning på det sätt som jag tror att Titti menar.

De enda erfarenheter av mental träning inom idrotten som jag har är föreläsningar. Alltså har man varit en hel grupp som har lyssnat till en föreläsare och alla har fått samma information. Vissa saker från de träffarna kommer jag ihåg väldigt väl, som när Johan Fyrberg berättade att det finns något som heter ”introvert”, eller när Johan Plate sa att det inte är farligt att vara nervös. Det hjälpte mig mycket. Ändå tror jag att den individuella coachning som Titti nu får hade varit det allra bästa för mig.

En grupp som jag tror skulle ha stor nytta av mental träning är tonåringar. Jag minns mina egna tonår, hur mycket prestationsångest jag hade, hur jag fördömde mig själv. Hur fint det hade varit om någon hade lyssnat då, hjälpt mig att sätta ord på vad jag kände. Jag hade behövt höra att det är okej att vara som jag är. Jag var så missnöjd med mig själv, på alla plan, och det gjorde min ridning sämre.

Som vuxen har jag gått i terapi och där lärt mig att tänka på mig själv på ett annat sätt. Att jag har rätt till mina känslor, att det är okej att visa dem. Att inte pressa mig själv så hårt, vara snällare mot mig själv. När de bitarna föll på plats blev min självkänsla starkare och jag blev bättre på att rida. Min tränare märkte skillnad. Trots att jag inte rider lika mycket som jag tidigare har gjort, trots att min grundkondition är sämre, så har min ridning blivit bättre av att jag har jobbat med mitt psyke. Det gör att jag ändå tror på mental träning, fördomar eller inte…

Nu ska jag försöka besvara Tittis frågor:

  • Skulle ni kunna tänka er att lägga mer fokus på mental träning för er ridnings skull, eller gör ni redan det?

Det skulle jag absolut kunna tänka mig att göra, frågan är bara på vilken tid? 😉 I dagsläget skulle det nog vara svårt att få in det i schemat, även om jag antagligen skulle behöva det.

  • Skulle ni kunna tänka er att lägga pengar på detta eller räcker det att göra det på egen hand på hemmaplan?

För mig personligen skulle det inte räcka att läsa en bok, jag skulle behöva en person att bolla tankar och idéer med. Min tränare är väldigt bra och har hjälpt mig mycket med de mentala bitarna, men kanske skulle det vara nyttigt att ha någon utomstående att prata med? Självklart skulle jag i så fall kunna tänka mig att betala för det.

  • Skulle ni kunna tänka er att använda det bara för att bli bättre ryttare på hemmaplan eller bara för tävling, eller både och?

Mina huvudmål med ridningen är att har roligt och må bra tillsammans med min häst. Jag tycker att det är roligt att träna och jag vill kunna tävla lite, när andan faller på. Det som jag tror att jag skulle kunna få hjälp med av en mental tränare eller coach är att bekämpa nervositet i tävlingsmomentet, att kanske kunna förebygga de motivationssvackor som jag ibland upplever och att kunna möta motgångar på ett bättre sätt.

Hoppas att du blev nöjd med svaren 🙂

 

PS. Angående inläggets rubrik så var det en av lärarna på Strömsholm som brukade säga så till oss, att 80 procent av ridningen handlar om det mentala. Fast ibland så sa hon 90 procent, så jag vet inte om det stämmer 😉

 

 

En ridsportarena i Växjö?

I dagens Smålandsposten kan man läsa om en motion skriven av Ann-Kristin Lindquist (min granne, ge mig kändispoäng!), där hon förespråkar en ridsportarena i Växjö. Där ska det kunna hållas nationella tävlingar och vi ska få ett ”Växjös Falsterbo”.

Jag tycker att det är ett spännande förslag och att det finns både för- och nackdelar med det. Fördelar är att ridsporten uppmärksammas och tas på allvar. Det hade ju varit riktigt coolt om Växjö kom att bli ett centrum för ridsport och om vi fick samma möjligheter som hockeyn eller fotbollen.

Samtidigt har jag lite svårt att se hur det skulle kunna bli allvar. Jag förstår förstås att det bara är en motion, ett förslag, och att ett eventuellt genomförande ligger långt fram i tiden. Jag tror kanske att ridsporten i Växjö skulle gynnas bättre av att klubbarnas befintliga anläggningar rustades upp. Det skulle inte bara gynna tävlingsryttarna, utan även bredden, de som rider på ridskolorna. Tänk om man kunde låta undersöka vad klubbarna har för behov och hjälpa dem med resurser för att förbättra sin verksamhet?

Det pratas ju ofta om att det blir allt svårare att locka ideella krafter och att då arrangera stora tävlingar endast på frivillig basis, blir kanske svårt?

Fast… En kommunal ridsportarena som sköts kommunalt skulle vi nog inte tacka nej till? 😉

Vill ni veta vad som händer i stallet?

I så fall ska ni läsa den här alldeles fantastiska och mycket underhållande bloggen! Varsågoda för tips 🙂

I övrigt så kan jag berätta att jag och fina Carla idag har gjort vårt bästa ridpass tillsammans sedan jag fick hem henne. Så glad!! Vi jobbar just nu med att flytta undan skänkeln med svag tvärning i skritt, stora volter i trav, övergångar mellan skritt och trav + lite galopp. Idag var första gången som jag testade att inverka lite i galoppen och hon svarade jättebra på det. Snart är det dags att ta fram några travbommar. Om några veckor är vi förhoppningsvis klara för vår första träning. Älsklingshästen!

Carla och jag