Om religion

God kväll!

Ni har väl inte missat det här inlägget? Jag vill ha en massa tips på bra bloggar, med alla möjliga teman!

Jag fick en kommentar som handlade om religion härom dagen. Av någon anledning började vi också prata om religion på jobbet idag, så jag får väl se det som ett tecken… 😉

Jag anser mig vara ateist. Jag tror inte på ”någonting”. Inte att det finns någon högre mening, att jag blir till endast aska när jag är död. Kanske gödning till lite gräs (eller tistlar!), men inte att min själ-eller-vad-det-nu-är lever vidare. Det betyder inte att jag tycker att de som har en religiös tro borde göra sig av med den. Jag tänker inte försöka övertyga någon. Jag respekterar tro, även om jag har svårt att (framför allt känslomässigt) förstå hur det är att vara troende.

Jag är född på den tiden när man automatiskt blev medlem i Svenska kyrkan. Min föräldrar valde att inte låta döpa mig, de tyckte att jag skulle få bestämma själv (TACK!!). När jag var 16 bestämde jag mig för att gå ur kyrkan och gjorde så. Jag tycker inte att jag hör hemma i ”klubben” när jag saknar den minsta gemensamma nämnaren för medlemmarna, nämligen gudstro. Dessutom tycker jag att vissa (inte alla!) av kyrkans företrädare har en allt för snäv syn på kvinnor och homosexuella som jag inte delar. Jag har liten förståelse för de som är med i kyrkan och använder sig av kyrkans ceremonier och traditioner, utan att tro på gud. Det hade för mig bara känts falskt och konstlat.

De flesta kyrkobesök som jag har gjort har varit i samband med skolavslutningar, eller studiebesök med skolan. Det är fint att få ta del av traditioner och historia, det är viktigt för förståelse. Jag tycker absolut att det går att uppskatta olika religioner och lära sig saker av dem, även som icke-troende. Det kan vara byggnadskonst, sång och musik, filosofi eller något annat. Lite öppenhet har aldrig dödat någon. Har jag hört.

Annonser