Hästar som jag har haft: Rickard

Rickard

Rich Forever
f. 2005
e. Richfield – Forever

Fine Rickard ägs av min kompis Helena och jag har haft honom på foder i drygt två år. Nu ska han snart flytta hem till sin matte och bli nollåtta, det känns lite sorgligt. Jag kommer att sakna honom, han är en väldigt trevlig häst som är rolig att rida. Jag är så glad över att Helena har låtit mig ha honom de här åren! Nu passade det ju ganska fint att jag fick möjlighet att köpa Carla i samband med att Rickard flyttar, så slipper jag bli hästlös.

Första året delade jag Rickard med kompisen Charlotta. Under det senaste året har jag dels varit ensam om honom, dels delat honom först med Karin och sedan med Alex. Det är skönt att ha någon som hjälper till, så att man slipper vara ensam med allt jobb och alla kostnader.

Rickard är framför allt dressyrriden och jag har inte hoppat honom så mycket. Däremot har det blivit en hel del uteritter, dressyrträning och några tävlingar. Han är stor, över 170 cm i mankhöjd. Trots det känns han inte stor eller tung att rida, utan är rörlig och mjuk. Han är otroligt snäll, men säger ifrån om jag inte är tillräckligt balanserad eller om jag är otydlig i hjälpgivningen. Det är ju bra, det gör ju att jag blir bättre på att rida.

Rickard är ranglåg och har tyvärr fått utstå en hel del hårda tag från de andra hästarna i hagen, bara för att han är så snäll. En annan egenhet som han har är att han är otroligt rädd för kor – och för islandshästar. Detta trots att han är en riktig lantis som knappt hade varit i ett ridhus innan han flyttade till mig. Turligt nog träffar vi inte på kor allt för ofta 😉

Här är en träningsfilm från förra vintern:

Fine Rickard, jag kommer verkligen att sakna dig! ❤

Rickard2 556876_10151155761904027_130525743_n 316416_10150420200244027_4474696_n

Annonser

Business

Alla hästbloggare med lite självaktning verkar ha en egen kollektion, eller något spännande ”hemligt projekt” på gång för det mest. Jag har ju också eget företag, men jag känner inte riktigt igen mig när de skriver om sin ”business”. Det är väl så, det är lätt att bara framhålla det som är roligt och lyckat. Jag tycker att det är jättekul med min lilla firma, men det är ju inte så glamoröst direkt. Inga ”modellplåtningar” för mig 😉

Jag håller ju träningar, vikarierar på ridskola och håller föreläsningar i företaget. I höst har det varit mest av de två första. Det är roligt tycker jag, både med privatlektioner, träningar och att vara på ridskola. Då får man träffa elever och hästar på varierande nivå och vara ute i verkligheten. Samtidigt så påminns jag om ridläraryrkets baksidor och är ganska nöjd med att delvis ha bytt spår. Förra veckan höll jag en kall hoppträning utomhus i en blöt paddock. Det var kul, men skönt att det bara var en lektion inte fem… Härom veckan var det en ponny på en ridskola som hade kolik och jag kände genast stresspåslaget som man (jag?) får när det är jag som har ansvaret. Nu var ju inte jag yttersta ansvarig och det kändes faktiskt rätt så skönt.

Något som man lätt glömmer när det gäller företagande är administrationen. Idag har jag bokfört och fakturerat på förmiddagen. Eftersom mitt företag är ganska litet så har jag inte så många verifikationer, så det går ganska fort. Ändå är det ju något som ska göras och lika kul som att undervisa är det då rakt inte!

Tjänar man några pengar då? Nja, än så länge har det inte blivit så mycket för mig, men så är ju också mitt företag en sidoverksamhet bredvid mina studier. Jag har i alla fall kunnat ta tillbaka de pengar som jag satte in som ett startkapital i början, så det är skönt. Jag har några marknadsföringsidéer, så vem vet, det kanske kommer fler uppdrag framöver? 🙂