Fredagskomplimang

Hej fanz!

Här i Växjö är det strålande solsken och jag har en ledig helg framför mig. Hur bra är inte det? Dessutom tror jag att jag fick en komplimang idag. Jag blev kallad ”PK-maffia” av en som kommenterade här på blåggen. (Iofs har jag en liten misstanke om att personen i fråga har en lång luden svans, men ändå…)

Jag förstår nämligen inte hur det kan vara en förolämpning att säga att någon är politiskt korrekt? Det verkar i de flesta fall betyda att man är demokrat, feminist och anti-rasist. Alla dessa begrepp ser jag som positivt laddade. Det handlar inte om att jag gör ”som alla andra” eller är rädd för att säga emot. Det finns ju en massa människor, inte minst på nätet, som inte är ett dugg pk. Jag hade kunnat vara en av dem, om jag hade sympatiserat med dem. Det gör jag inte.

Det är okej att inte tycka likadant. Än så länge har jag inte raderat några kommentarer på bloggen och kommer antagligen inte heller att göra det, så länge som de inte bryter mot svensk lag. Personangrepp är förstås heller aldrig okej.  Jag välkomnar era åsikter och i den mån som jag känner att det behövs ytterligare svar, utöver det som jag redan har skrivit i blogginlägget, så svarar jag. Jag kommer inte låta antidemokratiska, rasistiska eller antifeministiska åsikter stå oemotsagda, om sådana skulle råka dyka upp bland kommentarerna.

Alltså, kommentera gärna, argumentera och stå upp för din sak! Men gör det med respekt och bemöt andra så som du själv vill bli bemött.

God helg!

Annonser

På söndag ska ni gå och rösta

Jag skriver ni, för jag är inte medlem i Svenska kyrkan och får således inte rösta i kyrkovalet. (Varför jag inte är med i kyrkan har jag skrivit lite om här.)

Ni som är medlemmar ska använda er av er demokratiska rättig-/skyldighet och gå och rösta på ett demokratiskt parti. Det som är tråkigt med ett lågt valdeltagande är att det ger utrymme för främlingsfientliga partier, som Sverigedemokraterna, att få fler mandat. De ser till att mobilisera för att få så många röster som möjligt och sedan kan de driva sin linje i kyrkan. Det tycker inte jag är okej! SD försöker göra sig rumsrena, men jag köper inte det. Jag tycker att den människosyn som partiets representanter visar upp är vidrig. Jag hoppas att alla ni som har möjlighet att påverka tar er chans nu på söndag!

Ibland så hävdar människor att religion och politik (eller idrott och politik) inte hör ihop. Jag håller inte med, för jag tänker att nästan allt är politik. Vilken människo- och samhällssyn som man har avspeglas i ens handlingar och jag tycker att det mycket bättre att vi öppet pratar om politik och tar demokratiska beslut, än att det sker i hemlighet.

Så, läs på nu och välj vad ni ska rösta på! Jag är er röstcoach 😉

Engagemanget, idrotten och framtiden

Har ni sett/läst detta?

Jag må vara gammaldags, men jag tycker verkligen att de värden som föreningsidrotten står för är värda att bevara. Dock tror jag att vi behöver bli bättre på att berätta om dem, att vi behöver skryta lite.

Att (barn)idrott organiserad av ideella föreningar ska fortsätta finnas för att alla, eller så gott som alla, ska ges möjlighet att utöva idrott, oberoende av ekonomisk status, är ett argument. Jag tycker att det finns fler vinster. Att vara föreningsaktiv ger möjlighet till sammanhållning, nya vänner och att göra något gott för andra, vilket är en faktor som är betydelsefull för individens välbefinnande. I reportaget framställs detta med att hjälpa till i föreningen som något jobbigt, tidskrävande och negativt. Visst kan det vara det, men som bekant behöver det inte vara hur man har det utan hur man tar det som är det viktiga.

Mina egna erfarenheter av föreningsdriven idrott är förstås inte odelat positiva. Det vore lögn att skriva att det aldrig har känts jobbigt, att det aldrig har uppstått konflikter, att jag aldrig har känt mig less. För det har varit hårt slit ibland. Samtidigt har jag fått tusenfalt tillbaka och vet ni? Om jag lägger ihop det bra med det dåliga så överväger det som har varit bra. Resan har varit mödan värd.

Jag har lärt mig att fungera tillsammans med andra. Jag har lärt mig att vara självständig. Jag har övat mig på att prata inför andra, på att argumentera för min sak. Jag har lärt mig om demokrati och föreningsteknik. Jag har sett andra växa, det är nog det finaste av allt!

Ideellt engagemang har sett olika ut bakåt i tiden, om vi jämför med hur det ser ut idag. Jag håller med om att en del av de strukturer och arbetsformer som är vanliga inom föreningsidrotten är en aning ålderdomliga. Jag tror att vi i framtiden kommer att jobba mer i projektform i föreningarna. Jag tror att vi kommer att använda webben mer för möten och konferenser. Det ideella engagemanget kommer alltså att se annorlunda ut framöver, mot hur det ser ut idag. Det innebär inte att det kommer att dö ut. Om fler av er tänker som jag – att ni vill bevara och behålla föreningsidrotten, då tycker jag att ni ska satsa på att behålla de som är aktiva idag. Med aktiva menar jag både idrottsligt och i styrelserummen. De som redan är inne i verksamheten, som känner alla dess värden, de är ju de bästa ambassadörerna! Det är de personerna som ska locka till sig fler. Fler som vill vara med och ha lika roligt och lära sig lika mycket som vi.

Jag är säker på att privata initiativ kan ha lika hög kvalitet på idrottsträningen som vi har i föreningarna. Däremot tror jag inte att gemenskapen blir lika stor om det aldrig förväntas av deltagarna och deras föräldrar att de gör något tillsammans. Naturligtvis tar det tid. Men är inte föräldra-/vuxentid tillsammans med barnen värt att prioritera?

Heja idrottsrörelsen! (Får ett religiöst skimmer i blicken… ;))