Ska barn synas men inte höras?

Jag pluggar ju pedagogik på universitetet och ibland blir jag så frustrerad när jag i samhällsdebatten får höra tankar om pedagogik som inte alls stämmer överens med den forskning och den kunskap om lärande som finns. Jan Björklund är inte min favoritpolitiker om vi så säger… Ett exempel är den här artikeln som delades flitigt på Facebook för några veckor sedan: Lite föräldraansvar om jag får be

Den gjorde mig otroligt irriterad och jag tänkte skriva ett svar här på bloggen, men så kom annat emellan. Idag fick jag se den här fina repliken som beskriver precis det som jag vill säga. Barnläkaren Lars H Gustafsson skriver balanserat och genomtänkt om att vara ung idag.

Jag har genom mitt arbete som ridlärare träffad en mängd barn och ungdomar, deras syskon och de vuxna i deras närhet. Jag vet att det inte är lätt att vara ung idag, det är annorlunda än när jag växte upp på 90-talet. Det är definitivt annorlunda än när mina föräldrar växte upp på 60- och 70-talet. Jag har inte sagt att något av det var bättre. Bara annorlunda.

Så, ni som är vuxna. Nästa gång som ni är med och skapar ett klickmonster av en krönika liknande min första länk, tänk efter lite. Vilket budskap är det egentligen som ni vill sprida? Jag tror inte att vi har något att vinna på att förklara för unga att de borde tiga och lyda. Den som blir förtryckt tar gärna till uppror. Med all rätt. Och då får liksom de där moralisternas tankar motsatt effekt…

Kärlek och respekt!

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s